en rapport fran Melbourne

Livet i Melbourne rullar och det gor vi ocksa snart, alltsa rullar. Vi har verkligen gjort oss sjalva fortjanta av varat nick-name "sotsakerna". Det var sa lange sen vi hade en dag utan sweets att vi inte ens kommer ihag nar det var, troligtsvis dagen fore pask. Gerry har en fetisch for knubbiga kvinnor och goder oss darfor dagligen. Snart maste vi nog satta ner foten.

Nu har vi varit har i en manad och rutinerna borjar ta sin form. Mandagarna agnar vi framfor tv och "Desperate housewifes". Pa tisdagar ar det film kvall pa grann puben Lucky Coq med Emma och Ida som vi traffade i svenska kyrkan. Onsdagarna spelar vi oftast lite uno med ovriga housemates. Torsagar=Ikea och utgang om ork finns. Pa helgen ar vi lediga och for det mesta runt i Melbournes stadsdelar och kollar laget. Helgen avslutas med "Flight of the conchords" som Bella tycker ar sa bra.

Vi forstar att ni ar nyfikna pa manniskorna som vi hanger med nufortiden.Far vi presentera huset:
Paddy och Siobhan (Shevan) - Troligtvis Irlands gulligaste par och vara favoriter i huset. Paddy kan saga tvaord pa svenska: Ja och smorgasbord och dem anvander han flitigt. Siobhan ar utbildad nagelterapeft och i lordags gjorde hon manikyr pa oss. Nar hon intemalar naglar tossar hon runt i en stor bla pyjamas med moln pa.

Stewie(uttalas likadant som bebisen i "Family guy") och hans bror Wiz - Dessa tva hobit liknande figurer kommer fran Jersey (som vi inte riktigt vet vart det ligger). De ar husets partyprissar och roliga i lagom doser!

Jamie och Jordan - Tva broder (?) fran Kanada. Jamie ar Bellas nya spelkompis, han forbattrar hennes skills i saval schack som suduko. Jordan ar erkand som husets nallare nummer 1, det man lamnar lagger Jordan tassarna pa. Till och med om det ar pa tallriken framfor dig.

Sharon och hennes van - Tva Irlandska tjejer som precis flyttat in.

Nasta vecka ar det antligen dags for "Sex and the city", som vi har langtat efter att bli carried away. Samtliga tjejer i huset ska forhoppningsvis ga pa premieren. Ikvall laddar vi med Oprahs sex and the city special.

See ya!

de tva vannerna och Gerry

Vi vet att ni har fatt vanta lange.

Ovana att jobba igen har vi nu fatt erfara eftermiddags trottheten. Soppbranschen tar kol pa oss. Ni far dock inte tro att vi misstrivs pa jobbet. Tillsammans med Gerry gar dagarna fort, pa sondags ska han ta oss ut pa restaurang. Gerry har upptackt alkoholens magiska verkan och effekt under arbetstid, nagot som bade gladjer och skrammer oss. Idag hade samtliga restauranger pa food courten det rejalt stressigt, alla utom Black olives pizza och pasta (fast utan pizza och pasta). Vi oppnar alltid sist och stanger alltid forst. Det ar oftast en tom yta pa golvet framfor var restaurang. Detta ar absolut inget som stor oss, snarare tvartom.

Igar var vi i vanlig ordning pa Ikea. Det var med stor besvikelse vi upptackte att var nyfunna van inte jobbade. Dessutom fick Bella nagot i ogat (som vanligt!) under maltiden, sa hon kunde inte riktigt njuta av kottbullarna och den goda delicatobollen. Pa vagen hem hann vi ata upp alla salta sillar som vi hade kopt efter middagen. Battre lycka nasta torsdag. Idag fick vi nys om den svenska kyrkan har i Melbourne. Dar ska det tydligen finnas dubbelt sa mycket svenskt godis som pa Ikea samt hembakade kanelbullar. Gud vad vi langtar!

Det ar med oerhort stor sorg vi kan beratta att skovdeganget har akt hem. Dem har lamnat ett stort hal i vara hjartan samt pasta, gamal keso, sweet chili sas, knackebrod, nudlar och shampoo (Ylva). Johan, du har dessutom glomt din grona Pelle svanslos (losbajs) gympapase i rummet. Det en annan lamnat far en annan ta.

Innan de akte hann vi med Great oceanroad. Dar vi tittade pa de elva apostlarna och lyssnade till reslutatet av Johns storda dygnsrytm.

Igar gjorde vi gatans barrunda med mission att hitta nya vanner. Vi hann med hela tre barer innan trottheten slog till. Kvallen slutade (utan vanner) pa Borsch Vodka & Tears bar. Dar fann vi oss sjalva vid bardisken med varsin vodka i handen sjungandes "Somewhere over the rainbow". Bellas vodka smakade jul.

Imorgon ar det helgdag.

soppbranschen

Foljande dialog utspelade sig nyss utanfor varat hus:
Ellen- How are you?
Var grekiska granngumma- I’m greek
Lost in translation!


For snart en vecka sen var truppen samlad igen. Skovdekillarnas tid utan varandra varade I hela tva veckor. Nu har John, Alex och deras kompis Ylva flyttat in i vart hus. Tillsammans med dem har vi shoppat, shoppat och shoppat. Samt varit pa en utstallning i tv-spelets anda.Vi har aven festat till det lite granna. I fredags var det emo tema. Killarna var alla morktkladda och svarta under ogonen. Bella behovde inte gora sa mycket at sin outfit. Efter att vi forat I huset gav vi oss av. Alla forutom Ellen som efter att ha sagt foljande “sa har full har jag inte varit sen Byron Bay” dackade pa sitt rum. Efter att vi alla haft en slang av baksmalla kande vi pa lordags kvallen att det var dags igen. Denna gang hade vi aven sallskap med fyra tjejer fran Stockholm. Alla dansade glatt nar Dj spelade The knife och The strokes pa bestallning av Bella.

Veckans saftigaste nyhet ar att vi bada har fatt ta del av Melbournes soppbransch. Numera jobbar vi pa “Black olives pizza och pasta”, fast de har varken pizza eller pasta bara soppa. Tillsammans med Jerry serverar vi daligt smaksatt soppa 11-15 I Melbournes businessomrade. De tar skont att kanna att man inte bara gor av med pengar utan faktiskt tjanar lite.

Vi kan ocksa meddela att Ellen haft en dagstur till Canberra (I business). Nar hon efter tio timmars bussresa natt huvudstaden tog hon fram kartan och borjade traska mot den svenska ambassaden. Efter nagra kilometer borjade hon kanna sig lite vilse och fragade nagra man om vagen. De skrattade nastan at henne och sa att det nog var sakrast att ta bussen. Nar Ellen tillslut nadde ambassaden fick hon sitt efterlangtade pass. Passkortet visade dock inte hennes basta sidor, det tyckte inte heller kvinnan pa ambassaden som trostade henne med att kortet I alla fall skulle vara svartvitt pa passet. Nard et var dags for Ellen att ta bussen darifran upptackte hon att det inte fanns nagra javla busshallsplatser. Efter mycket fram och tillbaka kom hon trots allt fram till ett shoppingcenter, dar gick hon direkt till toaletten. Till sin stora fasa upptackte Ellen att hon inte far fram nagot toalettpapper. En hjalpsam staderska utanfor toaletten forklarade for Ellen hur hon skulle gora for att fa fram pappret. Pa bussen hem till Melbourne la sig Ellen tillratta langst bak I bussen med sin nyinkopta ogonbindel, drygt atta timmar senare vaknade hon av att en tjej forvanat fragade varfor inte Ellen redan gatt av. Bussen var pa vag till garaget. Busschaufforen slappte av Ellen en bit ifran tagstationen. Nar hon kom hem till huset ville skovdekillarna ha en beskrivning av dagen, Ellen muttrade att hon inte var sa mycket manniska langre och gick och la sig.

Nu ska vi ta en fika pa gatan, vi far tva kakor att doppa i choklad for priset av en. Det ni!