pa havets vagade vagade vag sa skummet yrde

Nu ska ni fa hora hur det gick till nar sotsakerna var pa de stora haven.
Efter en harlig frukost pa McDonalds med Skovdekillarna var det aterigen dags for var uppdragsbok att gora entre. Efter mycket om och men tilldelades alla varsit uppdrag. Alexander skulle under hela dagen anvanda gamla svenska ord som tex kerub (angel). Johns uppdrag var att stalka en person under en timme. Johan skulle ha pa sig Ellens limegrona trosor hela dagen(dem har vi nu slangt), Ellen skulle skrika "pang" varje gang hon sag en klocka. Bellas uppdrag var hemligt.

Under det obligatoriska infomotet innan resan sag vi tva bekanta ansikten bland myllret. Irlandarfanskapen. De hade redan borjat ladda med fyra bag-in-box och ett stort antal olburkar. Vi fasade. Efter att guiden gatt igenom vad som komma skall undrade hon om nagon hade nagra fragor. Alexander rackte upp handen och fragade om vi skulle fa se nagra keruber. Tystnad uppstod och undrande blickar utbyttes. Guiden sag ut som ett fragetecken. En tjej bakom oss trodde hon var smart och sa: Jag tror han menar kanguru. Guiden sag lattad ut och forklarade med ett hanflin att det inte finns nagra kangurur pa on. Alexander blev utskrattad.

Sa bar vi oss av. Vi satte oss tillratta pa den stora segelbaten och njot av de stora haven. Vad vi dock inte hade markt var att vi satt oss precis brevid det sprangda hogtalarsystemet som pumpade ut dalig eurodisco pa hogsta volym. Efter angra timmar till sjoss anlande vid med tinitusljud i oronen till South Molle Island Resort med tillhorande spa, tennis och golfbana. Nordbor som vi ar blev vi overlyckliga nar vi horde ryktet om en sauna. Vi skyndade att byta om och sprang ivriga ivag mad varsin olkanna i handen. Gladjen var dock inte langvarig- ryktet var falskt. Vi fick istallet sla oss ner i bubbelpoolen med vara olkannor. Har fick Ellen tillfalle att briljera med sitt uppdrag. Nar en norsk bekant fran Fraser och dividerade med en amerikan om hur mycket klockan var skrek Ellen "pang" nar hon sag armbandsuret. Stamningen i poolen blev nagot obekvam da de bada trodde att hon var lite mentalt stord.

Efter badet vantade maten. Det var ett segt stycke kott. Nar Johan tvingade ivag Ellen pa en promenad sag Bella sin chans. Bellas uppdrag var att salja nagot som tillhorde en van. Hon hade tidigare under kvallen smugglat nar Ellens flip-flop i vaskan. Med sitt bredaste saljarleende tog hon rundan i baren och forsokte salja de inte langre gula skorna. Inte anade hon att det skulle vara sa svart. Det hogsta budet var pa 3 dollar (18kr). Alexander tyckte inte att det var ett godtagbart bud och ratt som det var dok Ellen och Johan upp. John var fyllt upptagen med att stalka en person under middagen, sa han missade hela karusellen. Matta i magen och trotta pa dalig musik kande vi att det aterigen var dags for ett dopp i poolen. Nu hade morkret sankt sig och Johans (Ellens) limegrona trosor lyste starkare an manskenet.

Nasta dag satte vi oss aterigen pa baten, vid samma hogtalarsystem och luffade runt bland oarna. Vara irlandska vanner var i sitt esse nar det var dags att ta den lilla gummibaten till Whiteheaven beach stallde sig en vinglande Phil upp och sa foljande "I'm a big fish" varpa han slangde sig ut i det blaa. Hans van fotade ivrigt.

Nar morkret aterigen trangde sig pa var det dags for dagens gemensama uppdrag - att vara uppe hela natten. Ellen forsvann snabbt ur tavling, tatt foljd av Johan. Bella, John och Alexander samt hans norska ragg satt ute pa piren och chit-chatade. Bella kom att forsta att hon levt i en livslogn. Joel, tarzan heter inte traharald pa norska och inte heller skogspekka pa finska! Killarna skrattade sa att de grat, norskan sa att hon skulle beratta om det for alla sina norska vanner. Bella skamdes och svor over sin far.

Foljande dag blev Phil arresterad for vandalism pa on. Nar han stod pa bryggan och vantade in baten kom polisen. For oss som kom pa baten vantade ocksa ett helvete da vagorna var stora som hus. Ellen lag och solade pa dack nar baten borjade guppa. Snabbt som attan la hon sig pa mage och holl krampaktigt i allt som gick att halla i. Ellen fruktade att hon skulle fara upp seglet. Tillbaka pa fastland unnade vi oss alla en glass.

Nu ar vi och killarna i Cairns, dock pa olika hostel an sa lange. Efter att ha tillbringat femton timmar i var dubbelsang sa gav vi oss idag ut pa shoppingtur. Tack gode gud att vi snart borjar jobba.

Det var allt for denna gang. Kramelikramskumbanan!